Dop

Dopet av ett nyfött barn brukar vara en lycklig högtidsstund för barnets föräldrar och släktingar. Dopet är ofta den första gången i barnets liv som hela släkten är samlad. Idag förväxlar många dopet med en namngivningsceremoni men dopet är mycket mer än så. Inom Svenska kyrkan är dop ett sakrament och vägen in i den kristna gemenskapen. Genom dopet blir barnet medlem i församlingen. Till skillnad från vissa andra kyrkliga ceremonier är dopet ganska obundet och kan formas för att passa barnet och barnets föräldrar. Dop förknippas oftast med små barn men även äldre barn eller vuxna kan döpas för att upptas i församlingsgemenskapen.

Dop – en glädjefest

Förr i tiden döpte man ofta barn i samband med söndagsgudstjänsterna. Det var ett sätt att presentera barnet inför de lokala församlingsmedlemmarna. Det är fortfarande möjligt att bli döpt i samband med en gudstjänst, men nuförtiden brukar de flesta välja att ha ett separat dop. Dopet kan genomföras som en enkel ceremoni med få förberedelser, men om man vill kan man ha en stor fest tillsammans med hela släkten. Inför dopet träffar föräldrarna prästen för att samtala om dopet. Under samtalet kan föräldrarna framföra önskemål om bland annat psalmer, musik och andra arrangemang. Samtalet är ett bra tillfälle att reda ut eventuella frågor som föräldrarna har.

Ett barn på sitt dop

I samband med ett dop brukar många föräldrar välja att ge sina barn faddrar men det är inte ett krav. Förr i tiden innebar fadderskap att faddrarna fick ansvaret över barnet om något hände barnets föräldrar. Idag innebär fadderskapet inga sådana förpliktelser. Tanken är dock att faddrarna ska ledsaga barnen genom livet och hjälpa dem att få en kristen uppfostran. Många föräldrar brukar välja sina syskon eller närmaste vänner till faddrar. Faddrarna måste inte vara ett par och de behöver inte vara av olika kön. Det enda formella kravet som Svenska kyrkan har på faddrar är att faddrarna är döpta.

Så går dopet till

De flesta barn som döps i Svenska kyrkan brukar vara mellan tre och sex månader gamla men det finns inga bestämda ålderskrav. Många väljer att ordna dopet i en kyrka men man kan också döpas hemma. Dopen kan utformas på många olika sätt men ett typiskt dop inleds med att barnet, föräldrarna och faddrarna går och ställer sig vid en dopfunt som fylls med vatten. Vattnet har en central betydelse i det kristna dopet, det symboliserar rening och pånyttfödelse. Därefter sjunger man psalmer och prästen läser några passande bibelstycken. Om man vill kan också föräldrar och faddrar läsa ur Bibeln.

Dopet fortsätter med att församlingen läser trosbekännelsen och prästen frågar sedan barnets föräldrar om de vill att deras barn ska döpas till den kristna tron. Om föräldrarna svarar ja öser prästen vatten tre gånger över barnets huvud. De tre gångerna representerar treenigheten, Fadern, Sonen och den helige Ande. Det sista momentet i ett traditionellt dop består av att en bön och en välsignelse som prästen läser. Många familjer väljer att ha någon form av dopfest efter den kyrkliga ceremonin men det är förstås inte ett krav.

Dopet kostar inget

I Svenska kyrkan är dop alltid gratis, även om föräldrarna inte är medlemmar. Man kan välja att ordna dop i vilken församling och i vilken kyrka som helst i Sverige. Ofta kan föräldrarna dessutom låna en dopklänning av församlingen utan att det kostar något. De flesta föräldrar väljer att klä sina barn i de traditionella, vita dopklänningarna men idag finns det inga bestämda klädkoder. Vuxna som döps använder för det mesta vita konfirmandkåpor. Efter dopet får den som har blivit döpt ett dopljus som ofta är försett med ett monogram. Dopljuset representerar livets ljus och tanken är att man ska tända sitt dopljus på sin dopdag och på andra viktiga dagar i livet.